Vips sa det. Så var både min blogglust och resesug starkare än starkast igen. Jag längtar tillbaka till Alicante och alla galenskaper, jag längtar tillbaka till utsikten av vulkantoppar och moln, glädjerusen som fick oss alla att studsa upp och ner.

Jag kände ett starkt begär av att skriva några rader här, kanske för att få med några av livets goda ögonblick i protokollet?! För stunden lever jag i en bubbla av endast en massa roliga och spännande första-gången-upplevelser. Jag har varit och sett en NHL match, gått på universitetsparty i amerikansk anda, "liftat" från en stad till en annan, språket som jag hör dygnet runt är franska vilket jag inte kan förstå mycket alls av men det är i alla fall på bättringsvägen! Jag bor för övrigt i en kåk större än alla andra jag någonsin varit i med en hushållerska som ordnar och har sig med allt man kan önska sig. På lördag morgon åker vi dock tillbaka till Montréal och avslutar min vistelse här innan flygningarna mot Hawaii startar. Som ni kanske förstår så gillar jag livet ganska rejält just nu...

Men nog om detta, de andra verkar vara redo för en filmkväll så jag ska lägga undan mobilen. Ha det fint! Kram

Ur arkivet... Haha, vafan!?

 

Mitt äventyr i Alicante må vara slut men min reseabstinens är långt ifrån stillad för det. En vacker dag här framöver när jag har tid och ork så ska jag skriva någon slags sammanfattning om allt jag varit med om! Men för ett par dagar sen bokade jag redan min nästa resa som går av stapeln om dryga månaden men denna gång lite längre bort och betydligt kortare tidsperiod. Kanske bloggar om det sen också, bara för att det är så skoj att kunna se tillbaka i arkivet på allt man gjort och varit med om - den censurerade versionen i alla fall! Haha...

 

Såhär ser den trippen ut i alla fall:

Stockholm - London - Montréal - Dallas - Maui, Hawaii - Los Angeles - London - Stockholm.

 

Sen jag landade på Arlanda i fredagseftermiddag så har jag hunnit umgås med kompisar i ett par intensiva dagar. Strax därpå slog denna djävulska välkommen-hem-sjukan till och därför har jag nu spenderat all tid hittills denna vecka i sängen. Men ikväll ska jag ut på middag vilket jag ser fram emot, börjar liksom klättra på väggarna här hemma snart!

 

Vill också passa på att tacka er som följt med här på bloggen under hela den här tiden!

Och som sagt, vi hörs nog snart igen. Kram, Johanna

Sängliggandes på hemmaplan med både det ena och det andra. Men jag lovar att berätta lite mer om bl.a. Madrid så fort jag är på benen igen! 

Jag har väntat på dom här tårarna hela dagen. Nu kom dom, en sådär 30 minuter innan jag ska låsa dörren efter mig för allra sista gången. Minnena väller upp och lyckan blandas med sorgen i en konstig mix, jag tänker på alla fina vänner jag fått, alla fina människor som jag nog aldrig mer kommer att träffa. Jag tänker på alla gånger vi sprungit runt mellan lägenheterna, prövat kläder, spillt drinkar, sjungit, dansat, ätit mat tillsammans, chillat, skrattat, levt. Alla gånger vi dykt i vågorna i Postiguet och San Juan. Alla gånger vi dansat fram på väg till Carpe Diem för våra älskade blow-jobs med extra grädde. Alla gånger jag blivit upphämtad nere vid porten. Ja allt. Jag åt middag och tog en drink med Denise ikväll och sen dess har jag sms:at med bästa Niki vilket har känts skönt. Ett bra sätt att skingra tankarna på!

 

Men nu. Hur säger man hejdå till en stad som har så oberäkneligt många minnen inristad i sig? Jag vet inte. Det enda jag vet är att jag kommer sakna mitt rum, mitt just nu välstädade och rosendoftande rum, gatorna, festerna, stranden, skolan och folket. Men jag längtar också hem. Så ja. Alicante - te echaré de menos. Muchísimo. Eres una ciudad con tanta vida ♥

 

Nej, nu ska jag lägga ner det sista i väskan, torka tårarna och försöka få tag på en taxi. Fyfan för det här. Urk!

Adiós.

Idag gjorde jag nivå testet på morgonen, det var så mycket svårare än vad jag tänkte mig men jag blev i alla fall godkänd vilket är skönt! Så imorgon, min allra sista dag i Alicante efter den här långa tiden, så får jag mitt diplom och kan lämna skolan för sista gången. Det ska bli otroligt skönt då min motivation till pluggandet varit som bortblåst de senaste veckorna. Sen tänker jag i lugn och ro gå ner till Postiguet för sista gången och bada i havet som nu är helt otroligt, alla turister har åkt så det är lugnt och skönt och vattnet är glasklart.

 

Vi hörs när jag är framme i Madrid, nu ska jag laga middag och se det absolut sista avsnittet av Prison Break (peppad!!!). Kram!

Allt är fejk. Jag var aldrig i Alicante. Här är min fängelsecell som jag bott i det senaste halvåret.

 

Åhåhå vad roligt...! Nej, men när jag ser mitt rum nu så känner jag mig som inlåst i en riktigt äcklig håla. Det är skitigt och lite packning överallt, men jag har kommit igång i alla fall vilket ger mig mer tid till strand, bad och småärenden innan jag överlämnar nyckeln till hyresvärden. Inga fler kackerlackor till synes heller, peppar peppar! Nu är det i alla fall dags att hoppa i säng, imorgon väntar stress då jag har ett examensprov att skriva och en bränna att underhålla ehehe. Ciao

En av alla bilder från igår, eftersom det var sista utekvällen i Alicante så ville jag besöka alla klubbar och barer som jag har så många roliga minnen ifrån. Därför beslutade vi oss också för att ta en bild på varje ställe vilket resulterade i ett helt gäng foton, haha! Natten avslutades med donken mitt på Esplanaden <3

 

Imorgon är det skola som gäller, tre dagar kvar nu bara innan jag sticker iväg till MADRID! Som jag längtat efter att få se en glimt av den staden.

 

PS. Natten igår avslutades inte alls bara med donken. När jag låste upp dörren till mitt rum någon gång strax efter 5 imorse så är det första jag ser en kackerlacksjävel som springer för livet tvärs över rummet. Kom igen! Varför? Jag hade ju klarat mig så långt utan dessa vidriga varelser men så måste det dyka upp en ett par dagar innan jag drar. Tack och lov så hade Denise ett medel som jag gick lös med...

 

Det känns i luften att jag bara har en vecka kvar i Alicante. Mycket av det jag gjort så mycket och så länge blir nu gjorda med tanken av att det är sista gången. Igår firade vi Rita på Colonial och jag insåg att det är sista gången jag går den långa promenaden som alltid kryllar av kackerlackor för att till slut nå deras underbara sushi. Idag stekte jag på stranden efter skolan med vetskapen om att jag om några veckor kommer längta ihjäl mig efter att promenera bort till "flaggan" som varit mötesplatsen i så många månader...

Ja jisses alltså. Ikväll bjöd Denise på fajitas uppe på takterassen och sen traskade jag bort till Mercadona och köpte tillbehör till en riktig ost -och kexkväll framför några avsnitt Prison Break. Mystisdag och flummigt inlägg!

 

Blä. Jag längtar hem men jag längtar inte bort härifrån.