Jag tror att jag påbörjat någon slags garderobsförnyelse!? Men jag skyller på att det var molnigt senare på eftermiddagen igår och att det kliade i shoppingfingrarna. För att kompensera tänkte jag däremot rensa bort en hel del och skänka bort!

 

Förutom mitt shoppande så har jag en biljett hem till Sverige bokad och klar. När bokningsbekräftelsen dök upp på skärmen så föll en tår eller två men nu i efterhand så känns det helt rätt. Jag kom liksom till något slags stopp där jag bara kände att nej fan, nu räcker det! Jag antar att det blir så när alla underbara människor man kommit nära bara försvinner och man lämnas kvar ensam. Efter 5 månaders intensivt och socialt liv så orkar i alla fall inte jag engagera mig i att lära känna de nya människorna med vetskapen om att jag själv snart måste åka. Så här sitter jag, med två veckor kvar på spansk mark, med två veckor kvar av livet som gett mig så mycket, som har varit det bästa jag varit med om och bara känner mig så jävla nöjd. Jag tror att det är bra att jag är i den här situationen, för det ger mig utrymme att längta efter det som väntar hemma i Sverige och jag slipper känna någon slags smärta (?).

 

Det här halvåret har gett mig vänner runtom i världen, erfarenheter utan dess like, jag har lärt känna mig själv på nya plan, jag har lärt mig prata spanska på en nivå som jag innan bara drömde om (bl.a. tack vare de bästa lärarna man kan önska sig), jag har fått se så mycket, höra så mycket, haha jag har festat så mycket att det känts som att levern ska pajja samtidigt som lyckoruset nått höjden av skyskraporna, jag har fått vara med om en sommarförälskelse, jag har rest på egen hand, jag har lärt mig mycket om andra människor. Jepp, listan skulle kunna bli hur lång som helst!

 

Och nu sitter jag här, nöjd som bara den efter många månader utan familj och vänner hemifrån med ett av mitt livs bästa minnen i bagaget. Två veckor att bara luta huvudet tillbaka och suga in det sista av vad Alicante har att erbjuda mig. Ja, och så har jag unnat mig en tripp till Madrid innan planet hem lyfter...

 

Jag klagar inte det minsta! :-)